Livet från den ljusa sidan

Jag har ingenting att berätta nu när jag jobbar hemifrån. Ingenting speciellt händer. Jag textar och sover och kollar på tv nån timme om jag råkar hinna klart med jobbet före klockan är tio på kvällen.

Ska jag vara riktigt ärlig så tycker jag inte att livet är skitkul just nu. Men det går nog över snart. Det brukar det ju göra.

Blandad kompott

Var ju i Lund och hälsade på A + familj i helgen som var. Det var väldigt roligt! Vi gick på bio med barnen (såg Modig) på söndagen och jag och A åkte och tittade på en utställning om Tutankhamun i Malmö på lördagen... Och när jag skulle åka på måndag morgon fick jag en kram av alla tre barnen - även Märta (som brukar vara lite avvaktande mot mig)!

Men sen jag kom hem har jag mått rätt dåligt och känner mig ärligt talat rätt deppig. Men det går nog över så småningom. Det går alltid över så småningom.

Har även seriös panik över det här med bokföring. Jag fattar ingenting... och den 30:e oktober har jag ett möte med Skatteverket. Något betydligt roligare är dock att jag, Jo och A förhoppningsvis ska åka till London en helg i slutet av november! Om jag har råd... Borde nog jobba vidare, apropå det.

Kändis-crush (igen)

Via: http://colin-bradley.tumblr.com/

Jahaja. Nu har jag en ny kändis-crush: Colin Morgan. "Eh, vem?", tänker ni nu. Jo, så heter killen som spelar titelrollen i BBC-serien Merlin. Och jag vet, töntigt att ha en crush på en skådespelare. Och jag håller med, det är faktiskt rätt töntigt.

Vi kan även ana ett tema här. Förra kändis-crushen (David Tennant) var från Skottland. Colin Morgan? Från Nordirland. Jag har nån grej för brittiska dialekter.

On a completely unrelated note: Jag vill gärna åka till Wales. Eller, du vet, Nordirland, Irland eller Skottland. Eller... ja.

Beslut

Igår varslade jag schemaläggaren på jobbet om att jag kommer att lämna in min avskedsansökan på måndag. (Om det är nån på jobbet som läser bloggen, säg det inte till nån!) Men eftersom jag faktiskt säger upp mig en vecka före hon går på semester så gav jag fem veckors uppsägningstid i stället för fyra. Då har hon två veckor på sig att försöka fixa det efter hon har kommit tillbaka. Tänkte att det är lite oschyst annars. Uppsägningar mitt i sommaren är ju ingen större hit bland chefer och schemaläggare, har jag förstått. Nåväl. Min sista ICA-dag blir den 25:e augusti (lördag).

Men vad ska jag göra sen? Texta, är svaret. På heltid. Sen får vi se om jag kommer att söka nya jobb samtidigt, eller om jag nöjer mig med att texta ett tag. Min lön blir inte direkt superb, men går att leva på. Eventuellt blir det lite svårt att lyckas spara pengar till USA-resan varje månad, men det löser sig nog. Får helt enkelt önska mig pengar i födelsedagspresent och hoppas att jag vinner på Lotto före nästa höst. 

Det här är läskigt. Har inte vågat berätta det för min familj än. Fast A och Jo är säkert positiva, och kanske M också, men jag tror att P tycker att jag är lite korkad. Det är ju ändå en fast inkomst som jag tackar nej till när jag säger upp mig. Å andra sidan så måste jag ju våga språnget nån gång, och varför inte nu? Om det inte fungerar så får jag väl söka nytt jobb. Det är ju inte värre än så.

Nu måste jag sätta igång om jag ska klara dagens textning. 40 minuter är kravet, annars hinner jag inte i tid till deadline. Och jag sov alldeles för länge...

Something I'll always think "what if..." about

D. Om vi inte hade träffats, hade jag verkligen varit samma person nu?

Jul och Doctor Who

Nu kan det ju råka vara så att jag kanske, eventuellt, har råkat bli lite småförälskad i David Tennant över julhelgen. Det kan ha någonting att göra med att jag har kollat igenom hela säsong 3 av Doctor Who. Kanske.

Förresten så blev julen rätt bra ändå. Humörmässigt, i alla fall. Sen kanske den inte blev jättebra sett ur den synpunkten att min svåger inte kunde vara med överhuvudtaget på julaftonen för att han inte mådde bra.

Och så har jag inte börjat skriva på rapporten än heller. David Tennant vs. praktikrapport = David Tennant vinner varenda gång. Sorry, rapporten.

Grinchen

Det finns en väldigt stor chans/risk att jag kommer att köpa en massa bra serier från Discshop i mellandagarna. Torchwood, Merlin och White Collar kostar alla 99 kronor styck ... Men jag har egentligen inte råd! Fast när ligger de på så här låga priser igen, liksom? Under 100 spänn för en hel säsong?

Jag känner mig helt mör i skallen för tillfället. Har fruktansvärt ont i huvudet lite för ofta för att det ska vara bra. Det är så mycket som jag måste/borde göra (jag har t.ex. inte ens börjat på rapporten!) och jag blir så fruktansvärt elak när jag känner mig pressad. Känns som om jag förstör hela julen för min familj. Vilket så klart ger mig ännu sämre samvete, vilket gör mig ännu mer stressad, vilket i sin tur gör mig mer elak ... Det hela har blivit en ond cirkel.

Men ja, ja. Jag hoppas att ni har en god jul i alla fall. Det hoppas jag verkligen.

The big three-oh

Idag fyller jag 30. Det har varit en bra dag hittills. Vi hade avslutningsredovisning på samhällskursen, och det gick jättebra. Lite oväntat, men det är antagligen därför att det är så himla avslappnad stämning där. (Lite jobbigare på presentationstekniken.) Fick beröm, vilket så klart kändes bra. Sen träffade jag Maria på skolan och jobbade ihop det sista till grammatiken i morgon innan jag gick hem, städade och inväntade familjen. De dök upp så småningom (20 minuter efter avtalad tid), men med paket! Fick följande:

Lila gjutjärnsgryta,
En slags hålslev,
Mixbunke och slevar,
Fyra Trisslotter,
Persienner,
500 kronor,
Biocheckar,
Block med texten "Kom ihåg att ...",
Liten godisask med texten "antitröttpiller",
Chokladkaka med texten "Choklad är också mat!",
Kökshandduk med tuppar,
Disktrasa med texten "Här ser ut som rena rama cirkusen",
En jättefin teckning från Ester föreställande mig och en katt (tror jag),
En jättefin teckning från Albert föreställande bilar och en väg,
och grattiskort från Hilda, Anna och min fasters familj.

(Fick sakerna med text från A + familj. Tror att jag kanske kan ha verkat lite stressad på sistone ...)

Vi åt tårta som jag hade gjort. Gott, fast marsansåsen blev lite skum. Det var jätteroligt att allihopa (M&P, Jo, Reli, Amelia, Stella och Ulla) kom och hälsade på. Har känt otroligt mycket stress inför att fylla år i just den här veckan (tre redovisningar + uppsatsen), men just nu känns det bra i alla fall.

Ringde förresten upp A och tackade för presenterna. Ester svarade och när jag sa att det var jag så sjöng hon hela födelsedagssången för mig. Sen ville Albert också prata och när vi hade hälsat så sjöng han också hela födelsedagssången. Kan liksom inte beskriva riktigt hur glad jag blev, men det var mycket i alla fall. Båda sjöng! För mig! Mycket rörande.

Redovisning

När jag blir ledsen eller upprörd eller hungrig (som jag är nu), då går jag in på Discshop och tittar om det har kommit ut någon bra film eller om någon bra film som jag inte förut haft råd med har prissänkts. Fanns ingen prissänkt bra film för tillfället. Lika bra det. Billigare.

I morgon har vi redovisning på litteraturen, det handlar om mordet på Emmett Till och om 16th Street Babtist Church Bombings. Boken vi har läst är Toni Morrisons Song of Solomon. Den är rätt bra, men hemskt och lite konstig. Orolig för redovisningen. Ska bli skönt när den är gjord, då kan man slappna av lite och börja tänka på tentan som är nästa vecka i stället. Hellre tenta än redovisning, säger jag bara. Alla dagar i veckan.

Så jävla grinig

Eftersom temperaturen knappt har understigit 28 grader på dagen och 20 grader på natten de senaste två veckorna så har jag drabbats av ett oerhört sömnunderskott eftersom jag inte kan sova när det är för varmt. Igår på jobbet satt jag inne på toa och grinade en stund när jag hade rast och i dag (ledig, tack gode Gud) har jag bara fortsatt att lipa för ingenting.

Det började bra i morse, dock, för då var jag på massage. Mycket skönt. Sen åkte jag till Blodcentralen för att lämna blod. Det tog dubbelt så lång tid som vanligt, för de var tvungen att dubbelkolla en massa grejer, men till slut fick jag lämna blod i alla fall. Valde en biobiljett som gåva, så ska gå på bio någon gång här framöver. Kanske se When in Rome.

Jag mår egentligen inte så där jättepiggt just nu. Går förhoppningsvis över. (Pratade dock med EL i telefonen i över en timme igår. Det hjälpte. Love her.)

Koppla om, koppla rätt

Fick Jo och Relis gamla TV när de köpte ny härom veckan. Min nya TV är typ dubbelt så stor som den gamla, och när jag skulle koppla in den i går höll jag på att bli tokig på riktigt. Kopplade ihop allting på rätt sätt, men det fungerade ändå inte. Gjorde om. Funkade inte. Gjorde om. Funkade fortfarande inte. Hysterisk gråt. Ringde till P som inte kunde hjälpa till. Kopplade om allting som det var från början, med den enda skillnaden att jag vände på en SCART-sladd. Då funkade det.

Det var under denna kris beroende på total brist på koppling mellan DVD-spelare och TV som jag insåg att min DVD-spelare är min bästa vän, för vilken normal människa börjar gråta när en del av ens elektronik inte fungerar? Inte så många, så vitt jag förstår.

Onsdag

Om jag säger att det känns som om jag håller på att domna bort, förstår du hur jag menar då?

Bleeding love

När jag känner mig trött och less så brukar jag titta på den här sekvensen från So You Think You Can Dance på YouTube. Då känner jag mig ännu mer deppig, men på ett bra sätt. Sen brukar jag lyssna på musik och då brukar det vända och bli bättre. Mystiskt, men sant.

Hör hit!

Igår kväll när jag satt och tittade på So you think you can dance så slog jag över till SVT1 i reklampausen och hamnade mitt i en fantastisk dokumentär. På svenska heter den Hör hit! och går i repris i natt klockan 03:30. Spela in den och se, den är helt klart värd det.

Saturday night fever

Någon dåre i mitt hus har fest och de spelar musik med väldigt mycket bas. Rätt störigt med tanke på att klockan är elva och vissa sjuka stackare (läs: jag) vill sova snart.

Har skrivit en aning i dag, och det är bra. Det som inte är bra, dock, är känslan som utmynnade i skrivandet. Det är en känsla som ger mig fruktansvärt dåligt samvete, för jag vet, logiskt sett, att den inte alls stämmer. Samtidigt kan jag inte skaka av mig den eftersom det faktiskt är så jag känner. Det är gräsligt och jag borde ta itu med det snart. Vet bara inte hur.

Har inte bara slösat bort dagen. Började skriva på hemtentan i eftermiddags. Gick så där.

Förresten har jag blivit lite piggare, men sjukskrev mig ändå från jobbet i dag. Omöjligt att sitta i kassan om man bara snorar och hostar och svettas. Omöjligt förutom ofräscht, alltså.

Shopping, skola och flytt

Varit på stan och shoppat i dag. Förstår att jag inte kommer att kunna göra det under de närmsta tre åren sen, så jag passar på. (Även lagt undan pengar till terminen - jag är inte helt oansvarig.) Köpte nya jeans (ett par som faktiskt sitter bra), en lång tröja och en kofta. Dessutom köpte jag sju par sockar (har alltid brist på sockar, vet inte varför). Sen cyklade jag hem och har spelat spel och sjungit singstar hela eftermiddagen. Har inte diskat, vilket jag borde, men jag gör det sen. I morgon kanske.

Förresten så har jag gjort mer än så. Har kollat på språkvetarprogrammets hemsida och försökt lista ut vilka kurser det är som jag ska läsa och vad jag kan välja för språk. Känner en stor klump i magen när jag tänker på att jag ska börja plugga. Inte för att jag direkt ångrar mig, men hur ska det gå att börja plugga tillsammans med ambitiösa, duktiga, skolvana människor i tjugoårsåldern? Hur kommer man att passa in? Kommer man att klara av läsbördan? Det finns så många osäkra variablar i det hela så att jag inte ens klarar av att tänka på det. Men ... Vi får väl se hur det går. Inte så mycket annat att göra, eller?

På torsdag flyttar förresten K ner till Skåne, och på fredag morgon så följer A och Ester och Albert efter. Jag har inte märkt hur tiden har slunkit iväg och nu är det bara två dagar kvar innan de flyttar till en annan landsända igen. Måste hinna träffa dem innan de åker, borde hinna på torsdag kväll efter jobbet. Känns obeskrivligt tråkigt och lite sorgligt att de flyttar. Fast det borde ju inte vara omöjligt att kunna åka ner och hälsa på snart. Jag hoppas inte det i alla fall.

Humör

Jag är arg hela tiden. Jag avser inte att vara det, men det blir ändå alltid så.

Om Bodenresan

I morgon är det bokrea. Det ska jag gå och kika på, och sen ska jag och M och P och Jo och Amelia träffas och äta varsin semla. Eller inte Amelia, förstås, hon är på tok för liten än.

Och till helgen så åker jag till Boden och hälsar på. Känner mig stressad inför det, för det är fler kompisar som vill träffas än vad jag egentligen har tid till - för jag vill ju gärna träffa alla också! Men jag tror att jag får skjuta upp några återträffar till i sommar, då jag förhoppningsvis kan komma upp på Boden Alive. Vill också ha tid att "prata igen" lite tid med Linda ... eftersom det egentligen är henne (och ja, Elina i Luleå också) jag åker upp för att hälsa på. Men vi får väl se hur det går.

Egentligen så är jag rätt trött.

Inombords

Tydligen har jag sett väldigt arg och/eller ledsen ut på jobbet på sistone. Jag vet vad det beror på, men jag kan inte förklara det så att någon förstår. Jag har försökt. Lite som om jag håller på att kvävas inombords, det är nog så nära med förklaringen jag kan komma. Men när jag säger det så blir folk tysta och obekväma och jag förstår. Det är klart att de blir det, för hur skulle jag själv reagera om någon sa så?

Och jag säger inte det här för att ni ska tycka synd om mig eller nåt, jag tänkte bara förklara så slipper ni fundera mer på det. Det går nog strax över, det brukar det göra.

Positiva klubben

I dag har jag varit ledig och lagat risgrynsgröt. Den blev egentligen alldeles för torr eftersom jag hade tre deciliter för lite mjölk hemma. Det gjorde inte så mycket, den var ätbar ändå.

Sen har jag varit ut på stan en sväng och försökt hitta presenter till Jo och Reli som fyller år snart. Det gick sådär.

Men i morgon kommer en beställd skiva på posten: The Better Life. Det ser jag fram emot. Annars har jag inte så mycket att se fram emot i morgon. Har kassa hela dagen och jag har haft ont i kroppen de sista dagarna. Mest i axlarna och det är där det belastas mest med enformigt kassaarbete. Egentligen borde jag börja träna för att orka med, men jag klarar inte av att möta alla hurtbullar som planlöst tycks driva omkring på Uppsalas gator ... Vi får väl se.