Uppåttjack, tack!

Har pratat med Brittney på telefonen i dag. Hon snackade om Boden, om mitt gamla jobb och allting där. Jag kände mig distanserad, lite som om de inte riktigt existerar längre. Och det gör de ju inte heller, inte för mig i alla fall. Inte på samma sätt. Boden har börjat lösas upp i mitt minne. Många saker som har varit tydliga bilder börjar bli suddiga. Jobbet är en av de sakerna. Det känns om tusen år sedan jag sprang omkring där och plockade frukt. Grejen är väl mest att jag inte kan avgöra om det ens känns sorgset längre.

En mer oroande sak är att jag oftare och oftare är rädd för att jag ska tappa kontrollen över mitt humör. Det händer dagligen att jag spelar upp hela scenarion i huvudet om hur jag får skälla ut folk. Vissa gånger tror jag att det är det enda som får mig att hålla igen i verkligheten. Men frustrationen byggs bara på och på och på. Det fungerar inte ens att skriva längre! Och det frustrerar mig ännu mer ...

(Kom gärna med konstruktiva förslag på vettiga, av-frustrerande, fritidsaktiviteter.)

Juldagens aktiviteter

I dag har jag rensat avloppet till duschen (men det är fortfarande stopp), städat, tvättat, diskat och omorganiserat i mitt skafferi. Bland annat. Egentligen borde jag gå och sova, men det har jag ingen lust med. Morgondagen med jobb kommer alltför fort då.

Ibland så funderar jag varför jag bara inte nöjde mig.

God jul!

Själv kommer jag att tillbringa i stort sett hela dagen hos mina föräldrar tillsammans med dem och mina båda systrar med familjer. Ska bara duscha, äta frukost och sen så ska jag börja släpa mina julklappar med mig dit. Det ska bli trevligt.

Angående granen: Det är alltså en minigran, jag har inte en och en halv meter höga katter i lägenheten.

Jul, jul, strålande jul (men fortfarande ingen snö)

Senaste veckan har gått utan att jag egentligen har märkt det. På jobbet är det ännu mer fullt upp än vanligt och när jag kommer hem så försöker jag bara koppla bort allting därifrån. I torsdags åkte vi (alltså föräldrarna och Jo och "Rally") ner till Lund för att få vara med på Kristofers disputation. Och det var intressant, det var det, men jag hade kunnat haft roligare på festen. Jag är inte så bra på att prata med folk som jag inte känner ... Konstigt, eller hur, med tanke på att jag jobbar på affär och jämt pratar med folk som jag inte känner på jobbet.

Borde börja sörpla glögg varje kväll nu fram till jul, förresten, för jag har hela flaskan kvar eftersom jag så fint planerade att komma in i julstämning någon gång i början av december. Jag är dock inte riktigt där ännu. MEN. Det är ju inte jul än heller. Det kanske kommer.

Min gamla kollega på Interesting Co-workers Association, Elina, var här igår och lämnade en julklapp. Den är inslagen (och jag har inte öppnat den än heller!), men den luktar litegrann som te, och ser ut litegrann som te ... Så om jag skulle gissa, så skulle jag nog gissa på te. Det visar sig dock på julafton. Hoho, den är visst på måndag. Då är jag ledig också; Det ska bli skönt.

Har fått två julkort som jag egentligen inte väntade mig: Från David och Martina, och från gamla jobbet, med underskrifter av alla gamla getter. "Getter" skrivet med massvis av kärlek, förstås. JJ hade till och med skrivit en limerick (!).

Ja, ja ... Jag borde faktiskt sova nu. Annars hade jag ju kunnat sitta och kolla på Heroes direkt i stället för att behöva spela in det.

Sömn

Trots allt så är det söndag kväll igen och jag går och drar mig för att gå och sova. Jag borde inte, för jag behöver sova ordentligt om jag ska orka de här sista två veckorna innan jul, men det gör jag i alla fall. Sitter och spelar Texas Hold'em på Facebook samtidigt som jag försöker tänka ut fyndiga rim och skriva någonting om mitt liv som det är just nu. Det går så klart inte så bra, varken pokern eller rimmen. Kanske för att jag inte riktigt koncentrerar mig på något av det.

I dag har jag annars tillbringat hos Jo och Reli, som bjöd på adventsfika. Moster och hennes familj var också där och det var trevligt. Jag höll mig ganska tyst och ganska osynlig. Inte helt, så klart, men lite. Och nu måste jag sova.

Lördag

Sov ända till 11:20 i dag och det var skönt! Har två julklappar kvar att köpa och sen är jag klar med det ... Förresten så åker vi till Lund på torsdag och ska lyssna på disputation och gå på fest. Det ska bli rätt kul. Att komma bort en stund, om inte annat.

Ett eget bo

Jag har varit på bostadsrättsföreningsmöte i kväll (nyss hemkommen), och jag undrar bara följande: Kan man inte bara få bo i fred?

Dåligt minne

I dag har jag jobbat, och sen när jag kom hem så kom jag på den utmärkta idén att åka och handla på ICA Maxi Stenhagen tillsammans med mina föräldrar (eftersom de har bil). Det blev visserligen en viss fördröjning på ivägåkandet p.g.a. IKEAs utkörningstjänst, men så småningom kom vi i alla fall i väg. Nu har jag faktiskt lite mat hemma! Alltid praktiskt.

Förresten så träffade jag på en av killarna från min danskurs på Luthagens Livs i går eftermiddag. Var bara in för att handla en liten förpackning apelsinjuice, men hittade alltså till och med någon som jag kände (och som jag inte jobbar med). Han är väldigt trevlig och lätt att prata med. Synd att jag inte minns vad hans namn är, bara. (Och ja, det är pinsamt att jag inte minns, men man hinner faktiskt inte prata så mycket när man ska försöka lära sig vad som känns som miljarder nya steg på en och samma gång.) Men han ska också fortsätta dansa till våren, liksom många i vår grupp, så jag kanske kan lära mig vad alla heter nästa termin ... Vi får väl se.

Att vara social, eller att inte vara - det är frågan

Har jobbat i dag, i manuella charken! Usch. Eller, det är inte så fasligt så länge någon annan är kvar, för då slipper jag hantera krävande kunder och då finns det alltid någon att fråga. För tro mig, jag behöver ha någon att fråga. Kvällen, däremot, fick jag tillbringa själv och det var väl kanske inte världens bästa idé. Nåväl. Det gick som det gick, och det är ändå för sent för att göra någonting åt saken nu.

Ville egentligen åka på festen som Sandra Li bjudit in mig till, men var så trött och hungrig när jag kom hem från jobbet (19:30) att jag helt enkelt inte ens orkade tänka på det. Nästa gång, dock (för det skulle säkert vara roligt om jag bara orkade ta mig iväg någon gång).

Apropå det så borde jag verkligen ta och ringa Elina, om inte annat bara för att träffas och fika eller vad som helst. Ja, det borde jag faktiskt.