Storbritannien

Igår när jag stod i duschen kom jag på att jag borde flytta till ett engelskspråkigt land. Som nånstans i Storbritannien, till exempel. Helst inte London, dock, men kanske Wales, Skottland, Nordirland eller Irland? Det kan ju inte vara omöjligt att få nåt slags jobb eller kunna gå nån universitetskurs över ett år där? Då skulle jag kunna få det där flytet i engelskan som jag inte har nu. Och den där förståelsen som jag inte har nu... 

Men, om vi ska vara riktigt ärlig, det är ju inte speciellt troligt. Jag längtar alltid hem. Jag är inte så äventyrlig. Jag är inte speciellt social och har svårt för att skaffa nya vänner. Men å andra sidan, om det bara är under en begränsad tid så kanske det skulle kunna gå? Typ ett år? Och om jag flyttar till Cardiff så kan jag ju gå på The Doctor Who Experience också.

Jag ska fundera mer på det här.

Uppfinnarlustan är aldrig så stor som när jag har en deadline i morgon

Jag har kommit på ett nytt substantiv: facebo (uttalas som 'placebo') = När man sitter vid Facebook, men tror att man egentligen uträttar något viktigt (plugg, jobb).

Okej, nu måste jag fortsätta "jobba".

Du vs. ni

Vänligen förklara för mig varför man väljer ett ni-tilltal här. Jag bor i Sverige, och så vitt jag förstår gick du-reformen igenom i det här landet för en sisådär 40, 50 år sedan. Varför väljer man (läs: företag) att gå tillbaka till "ni"?

Something I'll always think "what if..." about

D. Om vi inte hade träffats, hade jag verkligen varit samma person nu?

Alternativa vägar

Någonstans i 20-årsåldern. Så ovetande.

Vårt gamla hus är till salu. De har gjort om mycket, de som köpte huset från oss. Men jag känner igen mig, så klart. Känner igen allt, och tycker att de nya sakerna, det som de har ändrat, mestadels är fula. Det var bättre när vi bodde där. Finare. Mer hemma. Och så känner jag saknaden i hjärtat, för jag har funderat mycket på sistone över hur mitt liv skulle ha sett ut om jag hade gjort andra val. Inte hade börjat jobba på ICA, inte flyttat till Uppsala. Boden ... Det är inte säkert att jag hade stannat kvar där ändå, men jag kanske hade tagit mig någon annanstans än hit. Jag hade kanske varit en bättre människa om jag hade gjort andra val då. Hur kan man veta? Jag förstår att det inte är något att gräma sig över, för ingenting kan göras ogjort. Jag vet, jag vet. Men hade det varit annorlunda? Eller hade jag tagit mig dit jag är i dag ändå, fast genom att gå en annan väg? ... Dags att sluta fundera på den saken.

Jag lär aldrig bli riktigt vuxen

(Bilden kommer härifrån, där rocken också går att köpa.)

Är det fel att vilja ha en sådan här trots att man nu är över 30 och i stället för att önska sig en Jedi-morgonrock kanske borde tänka på att skaffa familj, billån och ett fast jobb?

Fullmåne

Det var fullmåne i natt. Kunde inte somna förrän efter kl. 03, vilket kändes i morse. Men det var vackert i alla fall:

Fullmåne kl. 00:48.

Sen ikväll såg det ut så här idag när solen gick ner.
Det är fina senvinterdagar nu. Och snart är det vår.

Life in Mars*

Det går inte så bra det här, att uppdatera bloggen regelbundet. Det går heller inte speciellt bra i skolan, men inte uselt heller. Jobbet går det tyvärr inte heller så värst bra med. Tackar nej typ varje gång de ringer för jag tänker ju att jag måste plugga. Vilket jag måste. Vilket jag såklart (nästan) aldrig gör, vilket orsaker akut dåligt samvete för "då hade jag ju kunnat jobba ihop lite pengar istället". Plus att jag borde söka praktikplats till hösten, läsa ut Neuromancer, börja skriva på en utopisk alt. dystopisk roman (obs! bara typ första sidan) och egentligen ... så borde jag diska också.

Det känns bara som om det är så mycket som ska göras. Såg faktiskt fram emot våren litegrann, men så snöade det idag. Buhu, kändes orimligt deppigt. Plus att jag inte riktigt orkar någonting, vill bara sova hela dagarna. Är det okej eller?


* OBS! Jag vet att månaden heter March. Jag försökte vara lite rolig och så. Vet inte om det blev så bra. Guess not.

Slutet av november

Det har känts aningen bättre de senaste två dagarna, inte fullt lika deppigt. I morgon är det personalfest på jobbet, så då jobbar jag. Det går rätt bra faktiskt, är inte så värst mycket för fester på det stora hela ändå. Dessutom vore det bra med lite mer pengar nästa månad, så får väl försöka jobba lite mer nu om det ska bli verklighet.

I skolan handlar det om fonetik igen, och jag minns en del, men långt ifrån allt vi lärde oss den första terminen. Det är synd, för då hade jag inte behövt plugga lika mycket nu. Men livet är väl sånt, antar jag.

Har förresten lite svårt att ta itu med eventuell praktik nästa höst. Måste man börja tänka på den redan? Har dessutom börjat tveka en massa om vad jag egentligen vill göra efter min examen är klar.

Och snart är det jul ... I morgon ska jag julpynta innan jag börjar jobba. I alla fall sätta upp julstakar och sånt.

Scifi

Vad är egentligen grejen med asteroiden i Armageddon? Jag menar, the Stargate Program var ju up and running sen två år! SG-1 hade redan räddat världen flera gånger. Helt osannolikt att US Air Force skulle vara inblandad i Armageddon och inte föreslå att SG-1 skulle rädda världen, liksom.

Och nej, jag vet att varken Armageddon eller Stargate är på riktigt, men det var ändå min första tanke när jag såg USAF-officeren stå och beklaga sig över Bruce Willis och gänget i Armageddon ... Har blivit allvarligt scifi-skadad, vad det verkar.

Och ja, den enda anledningen till att jag inte har börjat titta på någon av Star Trek-serierna är att jag är rädd för att jag inte skulle kunna sluta ...

Naturliga skottlossningar

"Ännu är 38-åringen bara misstänkt för sju av de bortåt 20 skottlossningar som polisen anser inte har någon annan naturlig förklaring." (MSN.se, angående skottlossningarna i Malmö)

Är det bara jag som känner att "naturlig förklaring" inte riktigt känns som ett korrekt ordval i just det här sammanhanget?

Boden vs. Stockholm

Ur en artikel på aftonbladet.se (som rapporterar om att Ebba von Sydow säljer sin lägenhet på Östermalm i Stockholm):

Journalist: Men hur kan det [priset] stiga så mycket [på lägenheten]?

– Den har läget, läget, läget, säger Staffan Hempel [mäklare].

Journalist: Ja, men för 7,8 miljoner kan man ju få en villa i Djursholm?

– Och man kan köpa ett slott i Boden. Men vill du bo i Boden? De här personerna vill uppenbarligen inte bo i Djursholm. De vill bo här och anser att det är värt pengarna.

Min enda kommentar är: No offense, Ebba, men hellre skulle jag ju bo i ett slott i Boden än att köpa din gamla lägenhet för mer än 7,8 miljoner. Ett slott, liksom!

P.S. Fantastiska Aftonbladet. Alltid en pålitlig källa för allsköns mer eller mindre viktiga artiklar.

Den infekterade pannkaksdebatten

Ibland drabbas jag av akut pannkaksdebattsirritation. Pannkaksdebatten kommer igång så fort två (eller fler) människor från olika landsändar nämner ordet 'pannkaka'/'plättar' om maträtten som lagas i stekpanna av pannkakssmet. Norrbottningar brukar hävda att det heter 'plättar', att de små runda rackarna som tillagas i en plättlagg heter 'miniplättar'/'småplättar' och att det som tillagas i ugn heter 'ungspannkaka'/tjockpannkaka'. Folk som bor/är uppväxta söder om Västerbotten brukar hävda att det heter 'pannkaka' respektive 'plättar' (respektive 'ungspannkaka'/'tjockpannkaka'). Jag förstår inte vad det är att hetsa upp sig över. Ofta blandas det in fula ord i det hela and why oh dear God why är det någonting att bli så upprörd över? Jag säger pannkaka, har alltid sagt pannkaka (även om jag är från Norrbotten), men jag skiter i vad någon annan kallar den maträtten. Jag fattar om någon säger plättar, och jag är övertygad om att det inte är svårt att förstå någonstans i Sverige.

Och förresten:
- Så vars ska vi?
- "Var", menar du?

Jag gillar inte när folk rättar mig när jag säger 'vars' heller. Jag vet att det egentligen heter 'var' (jag använder t.ex. inte 'vars' när jag skriver), men talspråk är talspråk och dialekt är dialekt. Det är väl ändå bara att acceptera?

Eller som Niklas skulle ha sagt: "Alla talar sitt modersmål perfekt!"

Well?

Det här med att börja plugga, var det verkligen så himla smart?

Dagdrömmeri

Har jättemycket att göra i dag och i morgon, men kan inte koncentrera mig på något. Just i dag dagdrömmer jag om en resa jag vill göra: Till Machu Picchu i Peru. Annars tänker jag väldigt mycket på vad jag ska göra nästa höst. Ska jag åka utomlands för att göra min praktik eller ska jag kanske studera en termin i t.ex. USA? Om jag känner mig själv så lär inget av det hända, men det vore onekligen rätt roligt. Skrämmande ... men antagligen rätt roligt.

Peer reviews

Jag är på rätt dåligt humör nu för tiden och dessutom rätt oinspirerad. Ska läsa ut The Awakening till i morgon och jag är bara på sidan 70 (visserligen av 109, men ändå). Sen har jag stor ångest kring den uppsats som ska vara klar den 9/9. Den här terminen är det nämligen inte (enbart) läraren som ska ge oss bedömningen, utan våra klasskompisar. Roligt. Eller inte. Jag skulle säga inte. Men nu är det som det är.

Förkylningen är lite bättre, men jag har nog smittat ner resten av min klass i stället. Känner mig rätt egoistisk. Är nog rätt egoistisk. Nåväl, nu tänker jag gå och äta frukost.

Skillnad

I morgon börjar skolan. Blir skillnad från vad jag har tillbringat min tid med den senaste veckan. Från Stargate SG-1 (nu säsong 5 och 6) till engelsk litteratur, grammatik och kultur. På sätt och vis ska det bli rätt skönt (slipper jobbet, åtminstone mestadels), men även en stor omställning. Har totalt tappat all slags organisation och arbetslust. Men det löser sig väl kanske.

Leveransklar

Kommer ni ihåg för mer än fem månader sen, när jag skulle börja Engelska A1? Då letade jag efter min kurslitteratur online, men det blev ändå så att jag köpte de flesta böckerna i bokhandeln inne i stan. Hur som helst så verkar jag ha anmält mig till en "säg till när boken är leveransklar"-mejllista, och nu är boken klar att levereras! Det är helt underbart. Synd bara att den här kursen (samhälle) var den första vi avslutade (tentan var i februari!) ... Bravo Adlibris. Alltid ute i god tid.

Surprise surprise!

Kommer ni ihåg hur jag skrev hur glad jag var över att inte behöva jobba förrän på torsdag? Det visar sig nu, när jag ska börja jobba om en timme, att att behöva jobba torsdag inte heller känns så himla kul. Vilken överraskning.

Dålig dag

Det är söndag och jag ska försöka plugga till tentan på fredag. Det kommer inte att gå bra, jag är rätt säker på den saken i alla fall. Somnade extremt sent igår, först vid 04-tiden. Sen steg jag upp strax efter nio ... Är trött nu. Dessuom är jag rädd för att min balkong ska rasa ner eftersom jag inte har skottat den på hela vintern. Vågar för övrigt inte gå ut på den längre. (Känns verkligen som om den ska rasa vilken sekund som helst.) Nåväl. Först dusch, sen frukost, sen plugg.