Arg

Jag går omkring och är arg. Har egentligen ingen aning om varför, men arg är jag. Så arg att jag är irriterad på och bitter mot allt och alla jag möter. Vet inte hur jag ska komma ur det heller. Några förslag?

Hör nu här, lilla gumman ...

Det här med att kalla folk för 'lilla vännen', 'lilla stumpan' o.s.v., är det någonting som är allmänt accepterat eller? Jag, personligen, hatar det innerligt. Det finns ingenting som är fullt lika nedvärderande som att kalla någon för 'lilla gumman'. Jag skiter i om du inte menar någonting speciellt med det, jag tänker inte tolerera det ändå. Fattar du det?

P.S. I dag har jag jobbat. Märks det?

Irritationsmoment

Varje gång jag har jobbat så kommer jag hem och är arg, ledsen eller irriterad. I dag är jag arg, för det är vissa personer på mitt jobb som inte vill hjälpa till när man ber om hjälp. Dessutom är det mycket annat som irriterar mig på jobbet och det spär på ilskan ännu mer.

När jag kommer hem från jobbet pratar jag alltid med M på telefonen, men hon säger aldrig någonting om saken när jag är så där arg. Det enda hon säger är att jag inte ska ta åt mig, men hur mycket hjälper det när man är irriterad? Inte så värst, kan jag ta och avslöja. Det känns bara som om det inte är någon som lyssnar.

Vart tog den stackars lilla datorn vägen?

Jag hatar Dell och jag hatar Schenker ännu mer. Fyra och en halv vecka för Dell att skicka datorn, sen ytterligare en (dryg) vecka för att kunna få hem den till mig. Hur svårt kan det rimligtvis vara? Ska åka och hämta den själv på uthämtningsstället på måndag i stället, annars lär jag väl aldrig få hem den.

Om det är minsta lilla fel på datorn (när jag väl får tag i den) så vet jag inte vad jag gör. Allvarligt, alltså.

Humör

Jag är arg hela tiden. Jag avser inte att vara det, men det blir ändå alltid så.

Surprise!

Upptäckte i dag, av en slump, att jag står uppskriven för jobb in the chark på helgen före min semester. Detta var en total nyhet för mig, och jag blossade upp ganska rejält eftersom det inte är min ordinarie helg och ingen har brytt sig om att fråga mig om jag skulle kunna tänka mig att jobba då. Egentligen borde jag bara skita i att dyka upp, men å andra sidan så drabbas inte rätt person(er) om jag tar till den fula taktiken.

Efter att Ewa lugnat mig med att de nog skulle kunna fixa det (Olle kunde t.ex. ta söndagen) så bestämde jag mig för att dubbelkolla mitt schema, bara för att upptäcka att jag även står uppskriven på fredagskvällen samma vecka. Vanligtvis så jobbar jag 6-15. Så hur ska jag göra? Om ingen kan ta den tiden så kommer jag ju att vara 'tvungen' att jobba 6-18:30 (om jag inte tar till Fula Taktiken, vill säga), vilket jag inte direkt känner för att göra.

Och grejen är egentligen den här: Jag vet att vi är rätt få som jobbar nu, och visst skulle jag säkert kunna ställa upp någon extra dag eller helg ... Men inte helgen precis innan min semester, och så vill jag väldigt gärna bli tillfrågad. Jag brukar planera in saker i förväg och gillar inte att upptäcka såna här grejer.

Jag har en plan för att slippa sånt här i framtiden, men vi får se hur mycket jag har hunnit lugna ner mig till efter semestern.