Beslut

Igår varslade jag schemaläggaren på jobbet om att jag kommer att lämna in min avskedsansökan på måndag. (Om det är nån på jobbet som läser bloggen, säg det inte till nån!) Men eftersom jag faktiskt säger upp mig en vecka före hon går på semester så gav jag fem veckors uppsägningstid i stället för fyra. Då har hon två veckor på sig att försöka fixa det efter hon har kommit tillbaka. Tänkte att det är lite oschyst annars. Uppsägningar mitt i sommaren är ju ingen större hit bland chefer och schemaläggare, har jag förstått. Nåväl. Min sista ICA-dag blir den 25:e augusti (lördag).

Men vad ska jag göra sen? Texta, är svaret. På heltid. Sen får vi se om jag kommer att söka nya jobb samtidigt, eller om jag nöjer mig med att texta ett tag. Min lön blir inte direkt superb, men går att leva på. Eventuellt blir det lite svårt att lyckas spara pengar till USA-resan varje månad, men det löser sig nog. Får helt enkelt önska mig pengar i födelsedagspresent och hoppas att jag vinner på Lotto före nästa höst. 

Det här är läskigt. Har inte vågat berätta det för min familj än. Fast A och Jo är säkert positiva, och kanske M också, men jag tror att P tycker att jag är lite korkad. Det är ju ändå en fast inkomst som jag tackar nej till när jag säger upp mig. Å andra sidan så måste jag ju våga språnget nån gång, och varför inte nu? Om det inte fungerar så får jag väl söka nytt jobb. Det är ju inte värre än så.

Nu måste jag sätta igång om jag ska klara dagens textning. 40 minuter är kravet, annars hinner jag inte i tid till deadline. Och jag sov alldeles för länge...

Fyra nyanser av brunt

Jag gjorde om min bloggmall igen. Skitbrunt, bokstavligen. Men fotot är fint i alla fall, tog det i går på väg hem från skolan.

Åtta minuter tills jag måste gå till jobbet. Kanske borde borsta tänderna?

Förresten: Skolan = superdeprimerande. Känns som om jag blir dummare för varje timme som går.

Vad hände här egentligen?

Vill ni veta hur många människor som varit in på min blogg senaste veckan? Hjälp på traven om ni nu har tänkt gissa: Jag brukar ha typ ... sju, åtta stycken per dag. Max elva, men aldrig på mer än en av veckans dagar. Den här veckan har det varit in 119 stycken (snitt: 17 personer per dag). Vad har hänt? (Borde jag oroa mig?)

Darth Teresa

Vänta, sa jag att det skulle bli skillnad? Ja, ungefär som två olika världar mellan A- och B-kursen också ... Två dagar in i terminen, och en bok ska vara läst till på fredag och vi har redan haft en sida med översättningar och en sida med "ta ut satsdelar, fraselement (phrase elements, jag översatte det direkt) och ordklasser" till i dag (som ingen i vår grupp hann göra klart, bara som upplysning). Dessutom tuffare lärare och världens jävla förkylning som the icing on the cake. Excellent.

P.S. I går på kvällen lät jag bokstavligt talat som Darth Vader när jag andades. Nu ångrar jag mig att jag inte spelade in det på typ kameran eller nåt. Hade varit nåt att skryta med.

(Ut)seende

Så här ser jag ut när jag har mina nya glasögon på mig!
(Liknar någon i Björnligan litegrann, speciellt med den där tröjan, men jag är nöjd ändå.)

Koppla om, koppla rätt

Fick Jo och Relis gamla TV när de köpte ny härom veckan. Min nya TV är typ dubbelt så stor som den gamla, och när jag skulle koppla in den i går höll jag på att bli tokig på riktigt. Kopplade ihop allting på rätt sätt, men det fungerade ändå inte. Gjorde om. Funkade inte. Gjorde om. Funkade fortfarande inte. Hysterisk gråt. Ringde till P som inte kunde hjälpa till. Kopplade om allting som det var från början, med den enda skillnaden att jag vände på en SCART-sladd. Då funkade det.

Det var under denna kris beroende på total brist på koppling mellan DVD-spelare och TV som jag insåg att min DVD-spelare är min bästa vän, för vilken normal människa börjar gråta när en del av ens elektronik inte fungerar? Inte så många, så vitt jag förstår.

Hello Yari

Jag köpte en ny mobiltelefon igår eftersom min gamla har krånglat ett tag nu. Kameran på min nyinköpta mobil (en Yari, vilket för övrigt vore ett redigt namn om det bara vore en liten japansk bil) tar ännu skarpare bilder än min förra mobil kunde göra. Yay!

YES! ÄNTLIGEN!

Igår kväll låg jag i sängen och läste anteckningarna från fonetiken, och då, äntligen, insåg jag vad det är för skillnad på fri och komplementär distribution samt vad underliggande representation är! Grattis! Bara två veckor efter resten av min klass.

Men nu känns det åtminstone lite lättare. Lite.

Shopping, skola och flytt

Varit på stan och shoppat i dag. Förstår att jag inte kommer att kunna göra det under de närmsta tre åren sen, så jag passar på. (Även lagt undan pengar till terminen - jag är inte helt oansvarig.) Köpte nya jeans (ett par som faktiskt sitter bra), en lång tröja och en kofta. Dessutom köpte jag sju par sockar (har alltid brist på sockar, vet inte varför). Sen cyklade jag hem och har spelat spel och sjungit singstar hela eftermiddagen. Har inte diskat, vilket jag borde, men jag gör det sen. I morgon kanske.

Förresten så har jag gjort mer än så. Har kollat på språkvetarprogrammets hemsida och försökt lista ut vilka kurser det är som jag ska läsa och vad jag kan välja för språk. Känner en stor klump i magen när jag tänker på att jag ska börja plugga. Inte för att jag direkt ångrar mig, men hur ska det gå att börja plugga tillsammans med ambitiösa, duktiga, skolvana människor i tjugoårsåldern? Hur kommer man att passa in? Kommer man att klara av läsbördan? Det finns så många osäkra variablar i det hela så att jag inte ens klarar av att tänka på det. Men ... Vi får väl se hur det går. Inte så mycket annat att göra, eller?

På torsdag flyttar förresten K ner till Skåne, och på fredag morgon så följer A och Ester och Albert efter. Jag har inte märkt hur tiden har slunkit iväg och nu är det bara två dagar kvar innan de flyttar till en annan landsända igen. Måste hinna träffa dem innan de åker, borde hinna på torsdag kväll efter jobbet. Känns obeskrivligt tråkigt och lite sorgligt att de flyttar. Fast det borde ju inte vara omöjligt att kunna åka ner och hälsa på snart. Jag hoppas inte det i alla fall.

Out of the blue

Jag är inte nöjd med nya bakgrunden eller för den delen den nya mallen, men jag blev helt plötsligt sjukt less på grönt. Snart lär jag bli sjukt less på blått också, för gräsligt blått blev det ...

Det är bara så det är

Jag är asocial. Detta är inget påstående som jag vräker ur mig i hopp att få varken reaktioner eller sympatier. Det är bara så. Jag är gärna för mig själv och känner mig mer än måttligt obekväm bland människor där jag inte känner fler än 90 %. Och jag är inte speciellt pigg på att träffa nya människor, ens när det räcks ut en hand. Det är verkligen inte personligt, inte på något sätt, och jag skulle säkert tycka att det vore roligt om jag väl tog mig för. Men jag har svårt att hitta samtalsämnen och blir oftast sittande tyst. Jag är inte begåvad med att kunna driva ett samtal framåt, och sedan jag flyttade till Uppsala så har det blivit värre. Det är okej med mig, men jag vill inte att någon ska känna sig förolämpad för att jag tackar nej till inbjudningar utan någon tydlig orsak.

Så nu har jag sagt det ...

Hej på er och alla andra

Jag har bytt blogg. Detta är förstås uppenbart för de som förut har haft tillgång till min blogg och mitt liv. Nu blir det ändring. Nu blir det nytt. Nytt nytt. Kanske en aning mer positiv ton? Försöka kan man alltid ...