Har nyss lagt på luren efter att ha pratat med Linda i en timme. Jag saknar henne, och så saknar jag ICA och arbetskamraterna hemma. Jobbmässigt så saknar jag egentligen 2001 - 2004, hur det var i mitt liv då. Nästan allting var roligt: Jag jobbade med de bästa människorna (David, Daniel, Carro, Britt, Jimmy, med flera) och jag lärde mig fortfarande någonting på jobbet. Jag saknar personalfesterna och alla skratt och alla missförstånd och det förtroende som jag hade, trots min ringa ålder. Jag saknar min entusiasm ... Nu för tiden är jag närapå bitter och det enda jag gör är att längta bort utan att veta var.måndag, juni 02, 2008
Dåtid
Har nyss lagt på luren efter att ha pratat med Linda i en timme. Jag saknar henne, och så saknar jag ICA och arbetskamraterna hemma. Jobbmässigt så saknar jag egentligen 2001 - 2004, hur det var i mitt liv då. Nästan allting var roligt: Jag jobbade med de bästa människorna (David, Daniel, Carro, Britt, Jimmy, med flera) och jag lärde mig fortfarande någonting på jobbet. Jag saknar personalfesterna och alla skratt och alla missförstånd och det förtroende som jag hade, trots min ringa ålder. Jag saknar min entusiasm ... Nu för tiden är jag närapå bitter och det enda jag gör är att längta bort utan att veta var.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Teresa, det känns bra att det inte bara är jag som är vilse i framtidsplanerna. Eller nutidsplanerna för den delen. Men att det inte känns tipp topp på Lutis brukar ju inte vara en nyhet, men jag hoppas att det inte är allt för illa. Då hoppas jag att du tar dig i kragen och pyser. Det finns massa möjligheter där ute, man måste bara komma ifrån bekvämligheten.
Kommer du till Cissi på lördag? Då kan vi prata lite skit där och catch up lite. Kramar
Ibland är det farligt att titta bakåt...lite för farligt. Man får försöka att göra det och bara ta av det glada och positiva med det och försöka plocka med dem delarna som är möjliga framåt...
Det är ruskigt svårt och ibland omöjligt, men man måste liksom...fast jag förstår precis vad du skriver om måste jag erkänna...
Skicka en kommentar