måndag, januari 26, 2009

Inombords

Tydligen har jag sett väldigt arg och/eller ledsen ut på jobbet på sistone. Jag vet vad det beror på, men jag kan inte förklara det så att någon förstår. Jag har försökt. Lite som om jag håller på att kvävas inombords, det är nog så nära med förklaringen jag kan komma. Men när jag säger det så blir folk tysta och obekväma och jag förstår. Det är klart att de blir det, för hur skulle jag själv reagera om någon sa så?

Och jag säger inte det här för att ni ska tycka synd om mig eller nåt, jag tänkte bara förklara så slipper ni fundera mer på det. Det går nog strax över, det brukar det göra.

3 kommentarer:

Sandra Li sa...

Jag vet precis hur det känns. Lite som vacuum innanför bröstkorgen. Sådär så an inte vet om man vill slita ut något som sitter o trycker eller om man vill fylla ut ett hål.

Sandra Li sa...

Åh så svårt att säga, oftast så vet jag inte riktigt. Kommer till en punkt när lite för mycket känns lite för hopplöst och just att man inte kan sätta fingret på det är det allra värsta tror jag

Lena sa...

Jag hoppas verkligen att det känns bättre för dig snart. Jag vill tro att ljuset efter tunneln dyker upp!