Neapel, Pompeji, Capri

12 maj (måndag):

Åker från Termini, fem minuter försenad, kl. 10:32. Ett helt vanligt tåg är det. Jag lyssnar på musik nästan hela resan (2 h 10 min) och somnar ganska snart efter avfärd. Vaknar dock med jämna mellanrum, antingen av att tåget kränger till, som tåg gör, eller av att P får en skrattattack av boken han håller på att läsa. Adam och Eva (Arto Pasiliina). Han skrattar så att han gråter, och till och med jag tycker att börjar bli lite pinsamt eftersom vi inte sitter ensamma i den här kupén. Det sitter tre italienska damer här också. Men ja, ja ...

Fram kommer vi i alla fall, men även om hotellet (Hotel Cavour) är trevligt så är jag lite rädd för stan som sådan. Den är lite sliten och ruffig och det är stora sophögar lite här och var på grund av sopkonflikten. Men hotellet var det, ja. P säger att det lever kvar från en annan tidsålder, och det måste man ju hålla med om. Vad sägs om en piccolo som ska hjälpa till att ta väskorna? Jag, som inte fattar någonting, sa snabbt "No, grazie" när han vände sig till mig och frågade någonting på italienska. Sen travade vi iväg till hissen och åkte till våning fem. Vi bor i en "svit". Missförstå mig rätt här. Det kallas för "svit", men den enda skillnaden mot hotellet i Rom är att det här rummet har papperstapeter, är betydligt mer lyhört och att jag slipper sova i en säng precis bredvid mina föräldrar.

Nåväl. Ut på stan igen, och iväg till Napoli Sistema Museo för att kolla på alla gamla grejer från Pompeji, Stabia och Herculeanum. M & P slipper inträdet, eftersom de är pensionärer, medan jag får betala. Det är mycket så i Italien, märker jag. Hur som helst så är det mycket intressant på museet, speciellt mosaikerna, men i slutet (när jag hittar ytterligare en sal med marmorstatyer) så ledsnar M och vi ger upp strax därefter.

Irrar sedan omkring i Neapels "historiska centrum" en bra stund innan vi äntligen hittar tillbaka till hotellgatan och en pizzeria med uteservering. Priserna är betydligt billigare än i Rom (pizza margherita 4 euro!), och dessutom mycket godare.

.

.

13 maj (tisdag):

Pompeji! Har sett många välkända grejer, såsom en massa tempel (basilikan, Venus, Vespasianus, Apollons, Jupiters tempel, o.s.v.) och en hel del kända hus (Vettii, Faun, Castor och Pollux, o.s.v.) Har dessutom varit in i termer och sett ett bageri. Är bara så jäkla trött just nu att jag knappt orkar skriva någonting. Vi har i alla fall haft tur med vädret: Det började inte regna förrän vi satt på tåget tillbaka till Neapel, trots att väderprognosen i morse hotade med både regn och åska hela dagen.

Ätit på hotellets restaurang: Hyggliga priser, men äcklig gnocchi, och inte ens den roliga/överdrivna/irriterande kyparen kunde få maten att smaka bättre. I morgon blir det Capri.

.

.

14 maj (onsdag):

Trots dyster väderprognos igen så tar vi taxi från stationen (15 euro) och färjan till Capri (34 euro tur och retur). Färjeturen tar 55 minuter innan vi landar i Capri hamn. Tar sen linbanan upp till sjäva staden, och sen buss till Axel Munthes hus på Capri: San Michele. Bussresan är skräckfylld, speciellt för M som är höjdrädd och vägen går längs med ett stup rakt ner i havet. Dessutom är den slingrig med hårnålskurvor. Möten där är ingen lek.

När vi kommer fram ser vi genast ett café som skryter med att ha "svenskt kaffe, bakelser och smörgåsar", men när vi bestämmer oss för att fika där så visar det sig att det är lika mycket caffe americana som överallt annars. Går på museet och M & P tycker, liksom jag, att trädgården och utsikten är hela behållningen. Fantastiskt otrolig utsikt! Dessutom är vädret soligt och varmt, med lagom mycket vind för att det inte ska bli alltför hett.

Nedfärden med buss är lugnare för M, men jag tycker nästan att den är värre. Vet inte riktigt varför, men jag tror att det är för att farten var högre. Beslöt mig tidigt för att stirra in i bergsväggen och inte titta ut över havet och då kändes det lite lättare. Vi kommer i alla fall ner helskodda.

Åter nere i Capri stad så tar jag en glass och P skriver ett vykort till farfar och H. Sen strosar vi bland märkesbutikerna (Prada, Swarowski, Dolce & Gabbana, o.s.v.) tills det börjar kännas meningslöst (vilket det gör ganska fort). Snart åker vi ner till hamnen igen, köper biljetter och åker hem.

Tillbaka i Neapel så bestämmer vi oss för att promenera från hamnen tillbaka till hotellet (även om jag försöker förespråka buss). Det blir en promenad förbi många stora sophögar och förbi många slitna och väldigt nergångna hus. Tar längre tid än vad jag trodde, men kommer till slut fram till hotellet. Upp på rummet, sen tillbaka ner till lobbyn för att låna Internet för att checka in till flyget, sen rummet igen, sen tillbaka till pizzerian där vi åt första dagen för att äta i dag, sen köpa en flaska limoncello, sen tillbaka till rummet för att packa ner alla grejer och sova.

.

.

15 maj (torsdag):

Tidig uppgång och tidig avfärd. Får en påse med frukost från hotellet (mycket snällt), och hinner med råge till tåget (får stå och vänta länge). Det är ett snabbtåg vi åker med och resan tillbaka till Rom tar fyrtio minuter kortare tid. Missar första tåget till flyget, men det är ingen större stress. Vi tar istället nästa. Är på flygplatsen en och en halv timme före planet ska lyfta och hinner gå länge och kolla i taxfree-butikerna. Alla är trötta, och till slut får vi gå igenom gatekontrollen. In i en buss och ut till flyget. M säger att det ska bli skönt att komma hem, och själv tycker jag att det ska bli skönt att få vara själv igen. Inte för att jag ogillar att umgås med mina föräldrar, men det är lite av en vanesak. Flygningen går bra, men den känns längre den här gången än på vägen ner.

När jag kommer hem vid 16:30-tiden så tycker jag faktiskt att det känns ganska bra att vara hemma igen. Även om det har varit roligt.

.

.

Här finns bilder.