Jag vill inte börja grina på begravningen på fredag, men risken finns att jag inte kan hålla mig. Det finns många bra minnen: Som liten åt jag till exempel upp alla mormors vita Läkerol. Och när jag var riktigt liten och mormor fortfarande bodde i gula huset så gick jag in i skafferiet och tog sockerbitar. Jag har en klar bild i mitt huvud på mormor som sitter i båten (vars motor startade endast när den själv ville det) på väg till Boholmen på sommaren. På gårdsplanen satt jag ofta och lekte med stenarna när det var varmt ute och jag minns när hon råkade göra saft av apelsinläsk den där gången ... Hennes hårinläggningsmedel minns jag som en av de starkaste dofterna från min barndom och förresten så är mormors hemmagjorda äppelmos bland det absolut godaste jag någonsin har smakat. Så, ja ... Det finns en risk för att jag kommer att börja lipa på fredag. Och jag vill egentligen inte det.
Bilden är från mormors 92-årsdag 2006.
Bilden är från mormors 92-årsdag 2006.
3 kommentarer:
Åh, vad roligt det var att se dig idag Teresa!!! :)
Varför vill du inte gråta?
Jag ska tanka pa dig pa fredag. Grat. Det kanns sa befriande. Att sitta dar i kyrkan ar det varsta som finns.
Skicka en kommentar