P.S.

Elina kunde passa katterna i maj när vi drar till Rom, vilket gör mitt liv betydligt lättare ... Det känns som om jag är skyldig henne ganska mycket nu, men jag är i alla fall extremt tacksam.

Skola

Har läst på lite mer om språkvetarprogrammet och har insett att jag aldrig kommer att kunna komma in. Här kommer argumenten:

1. Jag har dåliga betyg (så går det om man inte anstränger sig i gymnasiet). Och inte sånt där "åh-nej-jag-har-bara-17.9-i-snitt"-dåliga, utan riktigt dåliga,

2. Det finns bara 25 platser på programmet,

3. De slopar tydligen arbetslivserfarenhetsantagning (säg det fort fjorton gånger!) till hösten,

4. Jag gjorde inte årets högskoleprov,

4. Nästa intag till språkvetarprogrammet är höstterminen 2010. Mhm. Då är jag 32 när jag går ut ...

Jepp. Det här kommer säkert att gå jättebra. Och jag vet, jag kan ju alltid söka ändå, för man vet ju aldrig hur det kommer att gå.

Skulle ju kunna söka kurser i stället. Eller läsa upp gymnasiebetygen så att jag kommer in nästa gång, men inget känns direkt lockande just nu. Har en liten svacka när det gäller tanken på framtiden, men det går nog över. Kanske ska jag försöka läsa någonting med jordbruk i stället och ta över släktgården? Det vill min moster i alla fall. Jag vet inte, dock ... Jag vet ingenting.

Albert - och det närmar sig

I dag har jag träffat Albert! Mycket söt, mycket liten och mycket trött liten kille var det, men han var vaken en liten stund i alla fall och visade upp ett par mörkblå ögon. Dessutom lekte jag med Ester, som ropade "Hej då Teta!" från balkongen när vi åkte. Har på känn att det var efter viskning från K, men det spelar ingen roll; Jag blev likväl väldigt glad.
Annars så snöar det som besatt här i Uppsala i kväll. Kikade ut genom persiennerna bara för att se en smärre driva vid gångvägen nedanför. Jag som trodde att våren skulle komma snart. Eller kan man räkna det här som aprilväder?
En sak till: Jag har börjat kika på kattpensionat eftersom jag inte riktigt har fått svar av Elina ännu, men jag känner paniken bygga upp eftersom det krävs vaccineringar och allt möjligt som jag (eller snarare katterna) inte har. Och kanske, kanske, skulle jag kunna be Ulla passa de små rackarna, men jag vet inte om hon riktigt kan eller har lust eller vågar.
Plus att ansökningarna ska vara inne snart (tre veckor) och jag vet inte ens hur jag ska göra för att få alla betyg, arbetsintyg och otyg i ordning. Hjälp!

TV!

I kväll har jag lagt ännu ett program till min digra lista: Chuck (TV3). Faktiskt ganska rolig, och sådär lagom osannolik så att man ändå vill följa den. Tänkte att jag skulle ge den några veckor till. Enligt imdb.com så har den åtminstone blivit förnyad för en andra säsong i USA, så jag slipper i alla fall besvikelsen med Traveler ...

En TV-serie som jag skulle vilja följa, men inte gör, är Supernatural. Den går (har gått?) på SVT1, men jag känner att jag inte kan hoppa in mitt i och har därför slopat den hittills. Så småningom har jag dock tänkt se den. Om jag vågar.

Oh! Och igår var det säsongspremiär för Eureka (TV6), vilket gladde mig mycket, och det följdes dessutom av en annan väldigt trivsam serie: Special Unit 2. Nu fattas bara andra halvan av säsong ett av Standoff (TV3), så skulle jag bli ännu lite gladare. Och att Psych (Kanal 5) kommer tillbaka på fredagarna.

Eeh. Och ja, jag kollar nog lite väl mycket på TV ... Antagligen väldigt mycket för mycket. Jag borde nog sluta.

Fundersamt

Jag funderar mycket just nu. Inte på någonting som egentligen spelar någon roll, men lite på hur jag agerar bland människor och på hur folk uppfattar en vid olika tillfällen. Sen så funderar jag mycket på hur jag ska lyckas söka till universitetet när det krävs 130 i IQ bara för att förstå hur ansökningsprocessen ska gå till ... Men det löser sig väl kanske. Ska ta tag i det efter påskhelgen någon gång.

Och i bland så funderar jag på om det är meningen att det ska vara så här. Lite osäkert och lite för fundersamt. Jag ska nog försöka att inte tänka så mycket på saken.

P.S. Det har snöat i natt och i morse var det en snötäckt gata utanför huset. Olyckligtvis så vill jag betydligt hellre att det ska bli vår nu.

Systerson

48 cm lång, 3200 gram tung, liten kille vid namn Albert. Han föddes 00:45 i dag och jag har inte pratat med A eller K själv, men enligt uppgift så ska de må bra, allihopa.

Shuffle up and deal

I morse vaknade jag glad, trots att M ringde och väckte mig bara för att höra om jag hade kommit hem ordentligt i natt. Igår hade jag jätteroligt när jag tillbringade kvällen hemma hos Per K och Lena tillsammans med Pär F, Cissi, Malin, Alex och Bodil. Vi kollade på schlagerfinalen och sen spelade vi Texas Holm'em (tre omgångar, varav jag vann en!). Nästan roligare att spela i verkligheten än på internet, men är lättare på internet eftersom man i alla fall är säker på att man inte har några 'tells' där.

Hur som helst så ringde jag Jo för ett tag sen och hörde efter om hon ville följa med ut och promenera en sväng (fint väder, lagom varmt), men hon satt i bilen på väg till Stockholm för att hälsa på A - tillsammans med M&F och Reli. Vilket ju är jättetrevligt, om det inte hade varit för att de inte ens har frågat mig om jag ville följa med. Så ... Här sitter jag.

I vanliga fall kanske jag inte hade tagit fullt lika illa upp som jag gör i dag, men min syrra (alltså A) är höggravid (beräknat datum var i går) och det här är sista chansen att träffa henne, och E och Kristofer, innan födseln. Vilket ju hade varit trevligt. M&F hävdade att jag har sagt att jag skulle jobba i dag, så det var därför de inte hade ringt och hört efter. Men personligen tycker jag att de hade ju i alla fall kunnat fråga. (Vem vet, kanske är jag bara väldigt, väldigt känslig som tycker det.)

Och förresten, promenaden var trevlig. Perfekt promenadväder. Gick en halvtimme, mot Rackarberget och Ekeby bruk (dock inte ända fram). Såg en rosamönstrad mössa som låg på trottoaren, men plockade inte upp den och hängde den i en buske vid sidan av vägen. Kände mig lite som en skurk, men någon annan gör det säkert.

Arg

Mest av allt blir jag arg på mig själv för att jag har slutat försvara mig själv. Det enda jag gör är tar in saker som jag egentligen inte tycker stämmer och bygger upp och bygger upp och bygger upp ilska som snart kommer att börja läcka ut, på ett sätt eller annat.

Bara en sak till ...

En sak till om Rom: Det blir inget klosterhotell, om jag inte har sagt det. Tydligen så är det någon religiös högtid och alla rum är bokade. Så då blev det vanligt hotell, i både Rom och Neapel, men det borde bli bra, det också. Det var bara det jag skulle säga.

Mest funderingar

Jag måste nog sluta prata om Rom, för jag bara jagar upp mig själv och längtar så mycket att jag tror att jag kommer att bli besviken när jag väl kommer dit. Så nu blir det inte så mycket Rom-prat.

I går var jag på middag hos min moster, och det var gott och trevligt. I dag steg jag upp senare än vanligt på en söndag (10:00) och Jo ringde nyss och frågade om jag skulle hänga med ut på stan. Sa att jag skulle ringa upp när jag duschat och allt sånt.

Annars funderar jag mest på skolansökningar och på allt jag borde fixa. Och när Ester ska få en lillebror.

Rom!

Nu är resan till Rom bokad! Det blir nio dagar där (in- och utresedag inräknat), tre dagar i Neapel och vi ska bo på kloster hela resan ... Äntligen någonting att se fram emot. Olyckligtvis så innebär dock detta att det antagligen inte blir någon resa varken till Boden eller Oslo i vår. Eventuellt så skulle jag kunna försöka hinna med en helg på vardera stället, men det är tveksamt om det går. Å andra sidan så skulle det vara roligt ... Hm.

I alla fall. Rom. Detta måste/vill jag se:

Forum Romanum,

Colosseum,

Spanska trappan,

Pantheon,

Domus Aurea,

Fontana di Trevi,

Peterskyrkan,

Sixtinska kapellet,

Piazza Navona,

Konstantinbågen,

Katakomberna,

Trastevere ...

Och så väldigt mycket mer att jag aldrig i [svordom] kommer att hinna med att se det!

Neapel, dock. Lite mindre att se, rent kulturhistoriskt sett (antar jag), men ändå mycket att hinna med. Pompeji, Vesuvius, Herculaneum, Capri, pizza (!) ... kusten. Allt möjligt.

Jag är glad i dag, det kanske märks?

Tjo vad det var livat

Nu var det länge sen igen. Saken är den att jag inte riktigt orkar hålla uppe ... skrivandet. Eller lusten för att skriva kanske. Jag orkar inte hålla i gång någonting just nu. Allting känns motigt fast det kanske inte är det egentligen.

I lördags var jag ut på barrunda med Elina och det var roligt att sitta och snacka och tjafsa och skvallra. Det fanns mycket att prata om eftersom vi inte träffats på jättelänge.

Och i går var jag, mor och far till A och Kristofer och hälsade på. E är ett litet charmtroll och klappar på A's mage och säger "Lillebror". Jo, och lillebror borde komma typ när som helst. Det är så klart spännande.

Men sen så har jag skavsår på båda hälarna för jag hade så dåliga skor i lördags. Skavsår kliar, om det är någon som inte har märkt det. Det kliar så in i ... faktiskt.

Jag är fortfarande arg, förresten. Kanske till och med argare, men eftersom det (jag) aldrig gör någon skillnad så har det börjat slå över mot meningslöshet i stället.

Åh, vilket jävla depp-inlägg det här blev! Nu skiter jag i det här.